ETT DYGN PÅ SJUKHEMMET

"Vad har dom för sig på banken efter 3?"
ett gammalt välbekant shownummer från Hasse Alfredsson
med gäng.

"Vad har dom för sig på sjukhemmet efter 3?"
- nej, det låter inte så trevligt och
absolut ingenting man skojar om..

Det flesta av oss vet kanske inte alls
vad man har för sig på sjukhemmet -
någonsin under dygnets 24 timmar.
För er kommer här en redogörelse för
ett dygn på Rosenlunds sjukhem.

Att arbeta på sjukhem innebär att Du arbetar
utifrån en helhetssyn på den boendes behov,
krav, önskemål och förväntningar.
Dessa kan vara medicinska, sociala, fysiska och psykiska.

Gemensamt för de boende är att de
på grund av sjukdom och/eller handikapp
behöver tillsyn dygnet runt.
Deras vistelse kan vara kort tid eller permanent.
Vanlig bakomliggande orsak till korttidsboende är
rehabilitering efter skador som frakturer.

Primärt är därför sjukhemmet en sjukvårdande enhet
men med skyldighet att tillse även
den boendes sociala och kulturella behov.

Sjukhemmets avdelningar har därför gjorts
så hemtrevliga som möjligt
utan att den medicinska tryggheten och
de boendes personliga säkerhet sätts i fara.

Öppna ytor utan hinder i vägen
kan vara viktigt för den som går och ser illa.
Öppna dörrar ökar känslan av trygghet, närhet
och säkerhet både hos personal och boende.

För den som arbetar på sjukhem är det ständigt
en svår balans att hålla mellan
den boendes behov av personlig integritet
och behovet av trygghet och säkerhet.

Nattsjuksköterskan rapporterar om vad som hänt under natten. Dagpersonalen tittar igenom dagsprogrammet och fördelar arbetet.

Varje omvårdnadspersonal ansvarar för sina kontaktpatiener och delar ansvaret för de patienter vilkas kontaktpersoner är lediga.
Antalet boende varierar från 26-28.

Sjuksköterskan tar ansvar för medicinutdelningen och övrig personal går ut på avdelningen för att väcka de boende.

Kl 7 är många boenden redan vakna. Vissa patienter är kända som morgontrötta och får sova ut i stället för att väckas.

Sjukhemmet använder ett system som heter Wiegand vid medicindelning.
Systemet innebär att läkemedel kan delas för en vecka framåt i dygnskassetter där det finns en hålighet för varje utdelningstillfälle under dygnet. De klassiska utdelningstillfällena är kl 8,
kl 14, kl 20 och till natten.

Sjuksköterskan kontrollerar att tabletterna i kassetterna överensstämmer med de läkemedel som läkaren ordinerat. Ordinationerna finns på särskilda individuella läkemedelskort.

Läkemedel som inte är tabletter görs i ordning i anslutning till varje utdelningstillfälle - injektioner, flytande läkemedel, infusioner (dropp).

Sjuksköterskan kontrollerar också att eventuella morgonprover tas och underskötningar görs. Venprovtagningar är ordinerade av läkaren. Provtagning utförs av sjuksköterska eller delegerade undersköterskor.

Sjuksköterskans särskilda omvårdnadsansvar ligger på att tillse omvårdnaden av de som är svårt sjuka. Vidare har sjuksköterskan ett särskilt ansvar för sju boenden med koncentration på den medicinska omvårdnaden och vårdplanering.

När den boende vaknat så ger kontaktpersonen den hjälp, assistans och tillsyn som den boende behöver för att sköta den personliga hygienen, toalettbesök och på- och avklädning.

De flesta boende - ofta samtliga - behöver hjälp även vid förflyttning från säng till rullstol eller tillsyn vid uppegående med gånghjälpmedel. För den boendes och även för sin egen skull är det lämpligt för vårdpersonalen att arbeta två och två.

Många boende på sjukhem är svårt handikappade och behöver lift för att förflyttas. Liften minskar risken för arbetsskador hos personalen men minskar också risken för smärta hos den boende.

I köket förbereder och iordningsställer köksbiträdet frukosten.

Arbetspass för personalen:

Dagpass
(vardag)
0700 - 1600
(enstaka pass)
0700 - 1200

Dagpass (helgdag)
0700 - 1700

För de boende som har dålig aptit serveras näringsdrycker som innehåller ett koncentrat av de vitaminer, mineraler och den energi som kroppen behöver. Drycker uppskattade av bodybuilders.

Näringsdrycker ersätter inte den vanliga måltiden men kan vara ett viktigt komplement för att säkerställa närings- och energiintaget.

Frukosten är också den måltid där aptiten visar sig vara som bäst för de flesta boende.

Ett individuellt önskemål kan vara att få vila efter morgontoaletten och kanske stiga upp till lunchen.

På avdelningarna finns också mer eller mindre sängbundna boende som p g a handikapp eller sjukdom inte kan sitta uppe under dagen. För personalen gäller det då att tillse att de får vila bekvämt efter måltiderna. Att genom sänglägesändringar förebygga trycksår och underlätta andning.

För personalen gäller hela tiden ett arbete på "flera fronter". För de boende som sitter uppe gäller det att tillse att de har möjlighet att få den stimulering och den sociala samvaro som de önskar samtidigt som personalen assisterar och hjälper flera patienter att komma upp.

Kontaktpersonerna ansvarar för att deras kontaktboende får duscha minst en gång per vecka. Detta sker oftast efter frukost när det ges mer tid till själva duschen och till eventuell hårskötsel efteråt.

Samtliga boende på sjukhemmet finns där p g a sjukdom. Ofta sjukdom som gjort dem handikappade och mer orörliga. Passivitet medför risk för trög mage.
Att få sköta magen är essentiellt för oss alla och om inte detta sker kontinuerligt så mår vi inte bra varken fysiskt eller psykiskt.
Efter frukosten får boende med trög mage hjälp att sköta den - ofta med behov av mindre lavemang s.k. klysmor.
Med kontinuiteten i ett fungerande kontaktmannskap har magbesvären hos de boende minskat betydligt eftersom det är den som finns närmast den boende - kontaktpersonen (undersköterska/sjukvårdsbiträde) - som tillser och observerar eventuella problem.

Sjuksköterskan deltar i den personliga omvårdnaden av de boende med koncentration på de svårt sjuka och de som är i behov av en sjuksköterskas specifika medicinska kunnande.
Det kan gälla större omläggningar, medicinsk behandling eller vård i livets slutskede.

På varje plan finns minst ett rum för vård i livets slutskede. Sjukhemmet har upprättat en policy som gäller för vård av döende boende.

En dag i veckan kommer ansvarige avdelningsläkare för rond. Eftersom det finns två avdelningar på varje plan finns också möjlighet till en mindre rond annan dag - ofta med uppföljning av den egentliga ronden.

Sjuksköterskorna sköter ronden och ansvarar för att medicinska problem och behov hos den boende tas upp vid ronden.
Läkaren som är specialistläkare inom geriatrik ordinerar behandling och åtgärder. Sjuksköterskan är sedan ansvarig att dessa genomförs.

I morgonarbetet ingår för omvårdnadspersonalen även städning och skötsel av sköljrum och duschrum samt städning och tillsyn av den boendes närmiljö som säng, sängbord, garderob och eventuella egna möbler.
Städning av golv, toaletter, tvättfat sköts av särskild städare anställd av entreprenör.

Omvårdnadspersonalen följer de boende också till undersökningar och behandlingar som ordinerats eller de har remitterats till.

Fotvårdsspecialist, tandläkare, konsultmottagning hos specialistläkare som hud-, ögonläkare samt röntgenavdelning finns på Rosenlund. Även välbesökt frisersalong.

Maten lagas i ett centralkök som är KRAV-märkt. Sedan 1 januari 1999 är normalkosten extra enerig- och proteinrik. Det finns alltid två rätter att välja emellan. Efterrätt serveras till varje måltid.

Maten som serveras är oftast svensk husmanskost.

På en vårdavdelning med 26-28 boende är det vanligt att 8-10 boende behöver hjälp att matas. Ytterligare några boende behöver tillsyn.

På vissa avdelningar finns mer eller mindre stationerade måltidsgrupper av boende.
Serveringen av maten sköts av erfaren omvårdnadspersonal.

En aktuell kostlista finns vid varje måltid där anvisningar finns om individuell behov och önskemål om specialkoster. Dessa kan gälla även portionernas storlek eller om den boende ogillar viss typ av kost.

Disk plockas sedan in av omvårdnadspersonalen. Köksbiträdet iordningsställer kaffet och tar sedan hand om lunchdisken. 

Sjuksköterskan gör i ordning och överlämnar ordinerade läkemedel till de boende.

Kvällspersonalen anländer efter lunchen och har olika uppgifter beroende på den avdelning där de tjänstgör. I många fall får de ersätta den personal som slutat för dagen vid lunchtid.

Att fylla på avdelningsförråd med kläder, handdukar, sängkläder, hygienartiklar och annat material är på många avdelningar en daglig uppgift.

Omvårdnadspersonalen är delegerade förråds- och kostbeställning samt beställning av hygienartiklar som inkontinensskydd. Denna beställning sker under eftermiddagarna.

En personal är delegerad att tillse att det finns vikarier till personal som är/kommer att vara frånvarande p g a sjukdom, kurs, möte eller annan korttidsfrånvaro.

Med kvällspersonalen inräknad består omvårdnadspersonalstyrkan av cirka 8 personer under en eftermiddag.

Rapportering till kvällspersonalen sker på olika sätt beroende på avdelning.

Kvällssjuksköterskan assisterar sin dagkollega vid behov. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår även att dokumentera omvårdnaden, att se till att det finns en aktuell och fungerande vårdplan, att kontakter med planering upprätthålls med biståndshandläggare, anhöriga samt läkare. 

För svårt sjuka boende gäller kontinuerlig tillsyn under dagen med sänglägesändringar, vätske- och näringsintag, förebyggande av smärta, oro och ångest.

Arbetspass för personalen:

Kvällspass
(alla dagar)
1300 - 2100

Sjuksköterskor
12/1300 - 2130

Utflykter och underhållning sker oftast efter kl 13 - (se program för underhållning).

Från den 1 maj till den 31 augusti har sjukhemmet tillgång till en utflyktsbuss för egna spontana utresor.

Under sommaren kommer för sjukhemmet gemensamma utflykter att göras till Taxinge Slott varje onsdag (se Rosenguiden) och varje tisdag kväll till Allsång På Skansen (se Utflykter).

Kvällspersonalen består av en sjuksköterska och tre undersköterskor/sjukvårdsbiträden som ansvarar för omvårdnaden av de 26-28 boende.

De flesta av de som lägger sig kl 15.30 klär om till nattdräkten som också känns mycket skönare att vila i än de kläder man haft på sig under dagen.

Middagsmålet tar därför längre tid än lunchmålet att servera om alla som behöver hjälp ska få den assistans de önskar.

Sjuksköterskan deltar i den personliga omvårdnaden av de boende med koncentration på de svårt sjuka och ansvarar för kontroll och överlämnandet av den ordinerade kvällsmedicinen.

Vid 20-tiden sker inplockning av kaffedisk, mun- och tandvård samt en sista tillsyn inför natten att den boende har det skönt i sängen.

Många boende somnar för natten redan vid 20-tiden - andra är vakna och tittar på TV från sina sängar.

Eftersom sjukhemmet har flerbäddssalar är det viktigt vid sammansättning av dessa att hänsyn tas till kvälls- och nattvanor. Många boende föredrar flerbäddssal eftersom det ökar möjligheten att känna social samvaro med andra.

För de boende som är mentalt helt orienterade är enkelrum ofta något som föredras där de kan behålla sina vanor från sitt tidigare liv på ett bättre sätt.

Nattpersonalen ansvarar för två avdelningar - lokaliserade på gemensamt plan - med tillsammans 54 boende.

Deras ansvar gäller i första hand att se till att de boende sover gott. Ibland kan kanske ett samtal eller ett nattligt mellanmål hjälpa vid sömnbesvär.
Av 26-28 boende är 6-8 ordinerade läkemedel för att sova - mest i form av insomningstablett.

Sjuksköterskan avgör om det behövs inkallas extra vakande personal som vid vård i livets slutskede eller om någon boende är i behov av kontinuerligt sällskap på grund av oro eller ångest.

Nattpersonalen sköter viss avdelningstvätt samt tvätt av de boendes privata kläder under sitt arbetspass.

Arbetspass för personalen:

Nattpass
(alla dagar)
2100 - 0700

Nattsjuksköterskan rapporterar om vad som hänt under natten. Dagpersonalen tittar igenom dagsprogrammet och fördelar arbetet.